Blogg‎ > ‎

3 december - Internationella funktionsrättsdagen

skickad 3 dec. 2018 05:01 av Linnea Sandahl

Runtom i Sverige arrangeras på Internationella funktionsrättsdagen, 3 december, manifestationer för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Det handlar om något som borde vara en självklarhet, men inte är det, nämligen för rätten att leva som alla andra med jämlika livsvillkor och med full delaktighet i samhället. Rätten att leva livet som andra!


En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk, kognitiv eller intellektuell funktionsförmåga. Behovet av stöd ser olika ut både beroende på funktionsnedsättning och enskild person.

År 2018 är livsvillkoren fortfarande betydligt sämre för personer med funktionsnedsättningar än för andra. Vi märker av en åtstramningspolitik som ökar skillnaderna och på allvarliga sätt minskar friheten och delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättningar, bland annat för personer som har rätt till insatser inom LSS. Jag känner att samhällsklimatet och utvecklingen är på väg åt fel håll!


LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS infördes 1994 och har för många inneburit en mycket positiv förändring. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga Funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor. De ska få den hjälp de behöver i det dagliga livet och kunna påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. En utredning pågår och ska lämna sitt slutbetänkande i januari 2019.


Sverige – ett tillgängligt samhälle för alla 2010

Krav på tillgänglighet i publika miljöer har funnits i plan- och bygglagstiftningen sedan 1960-talet. Kraven ställs när en bygger nytt och när en gör större förändringar. För att öka tillgängligheten i en snabbare takt behöver en även förbättra befintliga miljöer, inte bara invänta att de byggs om eller ersätts.

Sedan år 2001 finns det därför bestämmelser med krav om att ”enkelt avhjälpta hinder” ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde, så kallade publika lokaler, och till allmänna platser. När reglerna infördes angav regeringen i förarbetena till lagstiftningen som målsättning att alla enkelt avhjälpta hinder skulle vara åtgärdade senast vid utgången av år 2010. Trots det finns år 2018 fortfarande många enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser som helt i onödan gör det dagliga livet besvärligt för personer med funktionsnedsättningar.


Hög tid – nu krävs politiska beslut

Nu är det dags att riksdagen fattar de beslut som krävs och att kommunerna tar det ansvar som de har för att även personer med funktionsnedsättningars rättigheter blir tillgodosedda. Innan nästa internationella funktionsrättsdag 3 december 2019, vill jag bland annat att följande ska genomförts:

  1. Att LSS också i verkligheten blir den rättighetslag som den är avsedd att vara
    LSS lagen behöver förtydligas, så att den ger  alla människor den värdighet och rättighet som LSS lagen anger.
    Vältra inte kostnader mellan stat och kommun beroende på personens antal assistanstimmar, utan se till den enskildes verkliga behov.  Det skulle vara bättre att försäkringskassan/staten stod för hela ansvaret oavsett antal timmar.
    Självklart ska allt eventuellt fusk beivras, men det får inte ske genom att fokusera på antalet assistanstimmar, utan genom att bland annat effektivisera olika myndigheters samarbete.

  2. Att en jämställdhetsgenomlysning görs av LSS
    Statistiken visar att antalet personer med insatser enligt LSS ökade marginellt mellan 2016 och 2017. Fler män än kvinnor får insatser, framförallt i de yngre åldrarna. Insatser enligt LSS minskade till kvinnorna från 2016 till 2017 medan de ökade bland männen.
    Vad beror denna ojämställdhet av insatser inom LSS på?

  3. Att Sverige ska vara tillgängligt för alla 2031
    Enkelt avhjälpta hinder måste åtgärdas i en mycket snabbare takt. Riksdagen måste fatta beslut om de verktyg som behövs för att se till att detta blir verklighet. Kommunerna måste följa upp att Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder genomförs och sätta press på de som inte gör de åtgärder som krävs.

  4. Att kravet om tillgänglighet blir verklighet på riktigt vid om- och nybyggnationer
    Kravet om tillgänglighet är det som ska gälla vid om- och nybyggnationer av allmänna lokaler och allmänna platser. Jag vill aldrig mer vara med om ett nytt Stockholm City eller någon annan plats, där tillgängligheten är alldeles för dålig och inte alls genomtänkt!
    Det finns regler och föreskrifter som ska följas och det måste tydligt framgå i upphandlingar med mera att om inte kravet om tillgänglighet följs, så ger det konsekvenser för de som ansvarar för byggnationen. Krävs det ändrade lagar eller direktiv med mera, så är det dags för det nu!



Mats Dellrud (Miljöpartiets Jämställdhets- och mångfaldskommitté)


Comments