Blogg‎ > ‎

Internationella dagen för världens urfolk

skickad 9 aug. 2018 00:49 av Desha Svenneborg

Idag är det internationella dagen för världens urfolk och såhär kan man läsa på Unescos svenska sida:

Den 9 augusti är det den internationella dagen för världens ursprungsfolk. Ursprungsbefolkningar representerar cirka 370 miljoner människor som lever i nästan 90 länder och besitter kunskap till otroliga språk och traditioner, och har unika erfarenheter av att förena kultur och biologisk mångfald.”

Går man vidare till den engelska hemsidan kan man också läsa att urfolk utgör 5% av jorden befolkning men tillhör de 15% fattigaste.

Man kan grotta ner sig i hur mycket siffror och fakta som helst, men utmaningen är att faktiskt förstå vad det betyder. De folk som sedan urminnes tider har levt i harmoni med naturen, inte ägnat sig åt rovdrift och miljöförstörelse, som inte startat krig eller förtryckt andra, de tillhör de 15% fattigaste i världen.

I Europa har vi ett urfolk, samerna. Jag är same och det här är mina ord.

Jag har aldrig lärt mig samiska, min pappa och hans generationskamrater fick inte lära sig samiska, det var det som gällde på 30-talet när han växte upp. Men jag kunde ett ord, aajjan. Det var min farfar. Jag trodde länge att han faktiskt hette Aajjan eftersom alla sa så, vilket jag samtidigt tyckte var lite konstigt eftersom han hette Nils. Det visste jag säkert eftersom min bror heter Nils efter vår aajja. Det dröjde ett tag innan jag fick lära mig att aajja var samma som farfar/morfar. Jag träffade aldrig min farmor, men hade jag gjort det så hade jag lärt mig ordet aahka också.

Jag hade samiska skolkamrater på skolan i Staare (Östersund) men det visste jag inte förrän långt senare. Det var liksom inget man pratade om.

Idag sitter min son i England och lär sig samiska på distanskurs på Umeå universitet. Han gör det som så många unga människor gör idag, tar tillbaka sin samiska identitet steg för steg. Som så många unga föräldrar som slåss för sina barn rätt att lära sig samiska på förskolan och skolan, i en samisk miljö. Som så många unga musiker, konstnärer, författare och skådespelare som vägrar att hålla tyst, som tar plats och kräver sin kultur tillbaka. Den som vi, deras föräldrar, inte alltid har lyckats att ge dem på grund av Sveriges samepolitik under en stor del av 1900-talet.

Jag skulle kunna skriva om fördomar, rasism, politisk handfallenhet (eller undfallenhet?), rättsprocesser, orättvisor. Men det vill jag inte.

Jag vill två saker.

1)      Rikta en skarp uppmaning till riksdag och regering att på allvar ta tag i ILO169, FN:s konvention om urfolks rättigheter som Sverige inte har skrivit på. Det finns inga ursäkter längre.

2)     Rikta all min kärlek och respekt till den generation av unga samer som genom politik, kultur, synliggörande och en självklar stolthet tar för sig och kräver sina rättigheter!

Karin Thomasson, ledamot i Miljöpartiets partistyrelse och kommunalråd i Östersund

Comments